Trots att det är nedlagt måste jag berätta om en grej som hände där en gång.
Jag satt för mig själv och drack en fernet när jag la märke till deras jättefina skyltar. De va av den där gamla sorten, ni vet, den som gjorts med kritor i den där härliga gamla gemytliga stilen. Så jag tog modet till mig och frågade en ur personalen om han visste var de fick dem ifrån, det va ju trots allt ett uppenbart custom-jobb. ''Jo, det vet jag mycket väl. Det är Åke som sitter där borta'' ''Åfan!'' sa jag och stegade mot den försupna herren som satt i ett hörn.
Det visade sig att denne konstnär har gjort detta större delen av sitt liv. Gått från bar till bar med kritor i hand för att på gammalt hederligt sätt tjäna sitt leverne. Han hade någon slags ''deal'' vill jag minnas. Han verkade tjäna lite pengar men tog ut mellanskillnaden i sprit och öl.
Vill minnas hur jag blev rörd till tårar när han visade mig sina hemliga krittekniker på bordet, fast utan kritor och med spilld öl på bordet. Denne gigant har alltså gått bland oss vanliga dödliga hela tiden. En man med ett mål, att bli full. En sann konstnär som ingen av oss förtjänar.
Helt sjukt sliskig long island ice tea, som det ska vara. Vem köper ens en sån drink?
Trots att det är nedlagt måste jag berätta om en grej som hände där en gång.
Jag satt för mig själv och drack en fernet när jag la märke till deras jättefina skyltar. De va av den där gamla sorten, ni vet, den som gjorts med krit...
