Förlossningsskadad - mitt egna helvete

En av anledningarna till att det är så tyst från mig är att jag för några veckor sedan fick bekräftat det jag misstänkt sen förlossningen i februari - jag fick komplikationer, en förlossningsskada helt enkelt. Detta trots att min förlossning var okomplicerad och i princip utan bristningar (jag vet, läskigt ord). Sedan diagnosen har jag velat skriva om det men inte vetat hur. Det i sin tur har lett till att jag inte haft någon motivation till att skriva om något tycker jag och då blir det tyst.

Förstå mig rätt, vi måste bryta tabun ännu mer kring det kvinnor går igenom vid förlossningar och jag har inga problem att vara konstig och gå i fronten för det då jag tror mycket på personlig men inte privat och det är just ordet privat jag fastnar vid. Jag vet att kollegor, vänner, följare från instagram och min chef läser min blogg.

Ska jag då lämna ut mig så mycket? Kommer de se på mig annorlunda? Finns det en risk att de behandlar mig annorlunda? Blir de äcklade?
Det är den typen av tankar jag haft och herregud vad det har sugit energi från mig. Energi som jag inte haft eftersom jag också blev så jäkla ledsen över beskedet. Beskedet ändrar hela mitt liv, mitt sätt att träna och leva, tar bort glädjen med att kunna promenera och faktiskt det enkla med att bara vara. Nu måste jag tänka på att att vara beredd, planera och packa annorlunda och inte kunna njuta på samma sätt.

Nu har jag byggt upp hela avslöjandet väldigt mycket märker jag så här kommer det: jag har drabbats av ett svårt bakre framfall och ett lätt främre. ”Vadå, är det inte något som bara händer gamla kvinnor?” Så tänkte jag iallafall och blev fruktansvärt ledsen över beskedet. Vill du läsa om vad ett framfall är gör du det bäst på 1177 eller hos min nya guru Mia Fernando på Baking Babies (jag hade velat länka men det funkar inte så bra när jag skriver från mobilen vilket jag gör jämt så håll till godo).

Vad innebär det i praktiken för mig just nu tänker du? Det är ganska svårt att veta eftersom jag fortfarande ammar så jag kanske inte borde måla fan på väggen men några av de viktigaste konsekvenserna som gäller just nu är:

  • Inte lyfta tungt
  • Begränsat rörelsemönster vid träning
  • Undvika hopp (hejdå hopprep och BodyAttack)
  • Inte använda promenader som motionsform
  • Urinläckage
  • Skavkänslor
  • Obehagskänslor vid sex

    Det handlar alltså om att minska påfrestningen på min bäckenbotten. Avslappnad eller uttröttad muskulatur = risk att framfallet ökar.

Nu förstår du kanske varför jag blev ledsen. Under graviditeten gick jag upp massa i vikt och den övervikten är till stor del kvar men jag visste att när jag fick klartecken att träna skulle de rinna av i kombination med att äta lagom bra som jag brukar. Nu blev det tvärtom och viktminskningen kommer bli mer av ett projekt och med en osund inställning till att ”jag måste vara smal” i bagaget gäller det att jag är på tårna för att inte väcka gamla spöken som jag trodde för alltid var förvisade.

Puh, nu när jag skriver det här känns det så mycket bättre. Jag vågade berätta det hemska så nu ska jag även berätta att det inte behöver betyda total katastrof i framtiden när jag slutat amma men hormonpåslaget under amning gör ovan punkter  relevanta. Jag har hört exempel där framfallet helt gått tillbaka men även där det inte gått tillbaka och där lösningen varit operation. 

Tro nu inte att jag bara sitter still och tycker synd om mig själv. Absolut inte, det är inte min stil. Jag tränar fokuserat hemma med hjälp av gummiband, miniband och min egna kroppsvikt. Jag använder mig av appar, egen kunskap och även Bonusmammans cirkelträningar som du hittar på Instagram. En skulle kunna säga att jag bygger upp kroppen inifrån och stärker den för att sen kunna deffa (hatar det ordet, förlåt) när jag slutat amma. Jag får vara trivselmjuk längre än jag tänkt mig helt enkelt.

Misstänker du själv att du har förlossningsskador och vet inte var du ska vända dig så börja med att söka och läsa hos Baking Babies och kräv sedan hjälp. Du kan skriva din egen remiss till en bäckenbottenmottagning men ofta räcker det med att börja hos en fysioterapeut speciellt inriktat på kvinnor och deras bäckenbotten.

Lycka till!

Write a comment

Vad otroligt modig du är! Så bra att du vågar prata om detta. Jag skrev ett inlägg om mina förlossningsskador på min blogg i vintras/våras. Det behöver lyftas! Jag var försiktig med hopp de 2 första åren för att bäckenbotten kändes skör. Det kändes i kroppen att den hade fått återhämtning efter de där 2 åren. Efter din första uppbyggning tror jag knipövningar och sex är... Show full »

Agnes L.
· Reply to Liw på Liwslust.se

Liw, jag ska genast gå in och läsa på din blogg. Fint att höra att du blivit bättre och yes, mer sex och knip! :-)

Åh fy :(. Inget kvinna ska behöva råka ut för sådant. Hoppas du får bra hjälp, antar att du har rätt till OP?

Agnes L.
· Reply to www.saramadeleine.se

Jag tror det, måste amma klart först för att se hur ”illa” det blir när hormonerna lagt sig.

Starkt av dig att berätta - och bra. Tror nämligen precis som du att det är enormt viktigt att lyfta detta, och andra "kvinnorelaterade" saker som så ofta går helt under radarn. Önskar dig också lycka till - att du får den hjälp du behöver, att du med dina kunskaper kan hjälpa dig själv dessutom och ett par extra tummar för att det blir så bra det går att bli! <3

Agnes L.
· Reply to Helena Roth

Tack för peppen Helena, ska se till att bli hjälpt och sen hjälpa folk vidare!

Så himla bra att fler och fler lyfter förlossningsskador! Det behövs verkligen för att öka kunskapen, förståelsen och ta bott tabun.

Agnes L.
· Reply to Linnea

Tack Linnea, det är precis det jag tänker. Blir så glad för responsen.

Sååå himla bra att du skriver om det här. Heja dig! Alldeles för många kvinnorelaterade tillstånd det är för tyst om!

Har en kompis som blev opererad - blev jättebra!!! Hoppas att du blir bra.

Agnes L.
· Reply to Malin Lundskog

Malin, så fint att höra.
Behöver solskenshistorier!

Linn W.

Så fint att du delar! Vi måste våga dela! Jag ska också våga dela! Alla är människor, vare sig man är följare på Instagram, familj eller chef. Hejja dig <3

Comment